Kiruna-Centern

I senaste nummret av reklamtidningen LKAB framtid, Nr 3 2017, skriver VD Jan Moström i en ”ledare” att

Det är mycket olyckligt om detaljplanearbetet ska användas som ett förhandlingsverktyg i ersättningsfrågor. Förhandling är förhandling och ska vara skiljt med vattentäta skott från den lagbundna och neutrala myndighetsutövning som är en grundsten i ett rättssamhälle.  Jag hoppas att det förhållandet ska få råda även i våra processer.

Vad Moström syftar på är antagligen förhandlingarna mellan Kiruna kommun och LKAB, samt detaljplanerna som berör centrala Kiruna som nu är under behandling av Kommunen.  Det är anmärkningsvärt att en VD för ett vinstdrivande aktiebolag försöker styra en kommuns arbete.  Men framför allt har Moström fel angående att detaljplanerna är frikopplade från ersättningsfrågor.

Redan i inledningen av Plan- och bygglagen slås fast att

Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden …

För mig är det uppenbart att om goda sociala levnadsförhållanden ska gälla för de som bor i områden vars detaljplan ska göras om till industriområde så måste de få rimliga ersättningar.  Därför måste Kommunen se till att goda sociala levnadsförhållanden gäller för de boende innan någon detaljplaneändring görs.

Mats Holmström
Kiruna-Centern