Svar på kritik i NSD

Från Gunnar Selbergs Facebook:

NSD skriver ännu en artikel som antyder brister från kommunledningen. Då vi inte getts möjlighet att bemöta kritiken lägger jag här upp de kommentarer som jag skulle ha lämnat om NSD hade gett mig möjligheten.

Så här skriver NSD att de arbetar:
”Vi väljer inte sida, utan strävar efter att ge en så nyanserad bild som möjligt. När vi lyfter fram kritik mot makthavare, chefer, organisationer och företag ska de alltid ges möjlighet att svara på tydliga och raka frågor; kritik och bemötande ska publiceras samtidigt. Och samtidigt ska kritiserade parter alltid ges möjlighet att bemöta kritiken, rakt och tydligt och när vi gör fel, ska vi erkänna det, be om ursäkt och rätta våra fel.”

-Men det är okej, vi kan alla göra fel, någon gång.

I just denna artikel skriver NSD:
När det gäller badhuset har vi tidigare berättat om att driftsbudget saknas i kostnaden och att bygget blir nästan 200 miljoner kronor dyrare än den första uppskattade kalkylen. Något oppositionen kritiserade under föregående kommunstyrelsemöte och ärendet återremitterades.

Mitt svar hade varit:
Den tidigare kommunledningen med fi och s investerade i nya kulturhuset UTAN driftsbudget, nya stadshuset UTAN driftsbudget, nya brandstationen UTAN driftsbudget osv. Det är klart att det alltid ska finnas en driftsbudget och till det har vi nu ändrat rutinerna. Beträffande badhuset gavs uppdraget att gå vidare med projektet i augusti 2018 (gamla ledningen) utan något uppdrag att också ta fram en driftsbudget. Nu har vi ändrat på dessa rutiner så att det alltid ska finnas en driftsbudget kopplat till investeringar. Med tanke på investeringens storlek borde vi har rättat till det felet omedelbart men nu är det i alla fall åtgärdat.

NSD skriver:
Christine Brännvall, gruppledare för (FI), är kritisk till att frågan om badhuset ska behandlas redan nu efter att ha återremitterats efter förra måndagens möte.

Det är klart att vi lyfter den så fort som möjligt, vi försöker vara snabba och effektiva vilket även en kommun bör sträva efter att vara. Dessutom skulle en fördröjning till efter semestrarna kunna leda till ökade kostnader med 50 miljoner kronor.

NSD skriver:
– Att den överhuvudtaget tas upp under detta fullmäktige är ett hafsverk. Nu har handlingarna kommit upp, men det som står sett till budgeten är uppskattning, antaganden och gissningar som är baserat på den fakta vi tidigare har fått muntligen. (säger Brännvall)

Mitt svar:
Budgeten är gjord efter konsultation med en av de bästa i landet på drift av badhus. Beträffande att uppskatta antalet besökare så är det inte möjligt att göra på annat sätt, det verkliga utfallet kan man bara få fram efteråt. Om kravet skulle vara att man ska VETA antalet besökare så skulle man aldrig kunna bygga något badhus och inte mycket annat heller av fritidsanläggningar. Viktigt är att man är försiktig i sina uppskattningar så att dessa inte bygger på orealistiska besöksantal.

NSD skriver:
Man har även räknat med ökade intäkter. Detta betyder högre badpriser, säger Brännvall.

Mitt svar:
Nej, det behöver inte betyda högre priser, ett ökat antal gäster kommer också att ge ökade intäkter. Jag vet inte om jag behöver ge något exempel men gör det för säkerhets skull. 100.000 gäster som betalar 50 kr/person ger en intäkt på 5 miljoner medan 150.000 gäster som också betalar 50 kr/person ger 7,5 miljoner i intäkt. Dessutom har vi en relaxavdelning, vilket vi inte hade i gamla badhuset, som kommer att ge extra intäkter.

NSD skriver:
…varför det görs nu (lyfter detaljplan 2:4) är oklar och jag gissar att vi aldrig kommer att få svar på det, säger Brännvall.

Mitt svar:
Det är klart du ska få svar, här och nu! Mycket förvånande om inte Brännval vet detta. I de flesta media har det varit väldigt tydligt att vi nu är överens med LKAB om övergripande principer för stadsomvandlingen, viktigt där är t ex att LKAB ska vara med och allokera resurser för att öka Kirunas attraktivitet där vi nämner högre utbildningar, forskning och utveckling, föreningslivet som exempel på områden. Ett annat viktigt område är framtagande av modeller för att stärka incitamenten för investeringar i Kiruna där jag ser förtida inlösen som en mycket central del i sammanhanget.

Samsyn mellan Kiruna kommun och LKAB

I ett pressmeddelande skriver parterna om en nystart i samarbetet kring stadsomvandlingen.  Kommunalrådet Gunnar Selberg skriver på Facebook att

Nu kommer det att börja hända saker. Mycket värdefullt att vi nu nått en samsyn om VAD SOM GÄLLER.
LKAB ska ges möjlighet att bryta malmen utan ständiga avbrott och konflikter.
Kiruna kommun ska bli ett samhälle i tillväxt, där människor trivs och dit folk vill flytta. Bland annat med hjälp av ett brett utbud av högre utblidningar och ett ännu starkare föreningsliv.
Stort tack till vår Landshövding, Bjorn O. Nilsson. Utan dig vette katten om vi hade fått ihop det…

LKAB hotar med varsel om uppsägningar, igen

LKAB hotar med att varsla 500 personer i Kiruna om inte kommunen antar en detaljplan.  Samtidigt i Malmberget hotar LKAB kommunen med neddragningar i produktionen om de inte får som de vill.

Det finns ett mönster i LKABs agerande.  Så fort kommuner i malmfälten ställer krav på att kommuninvånarna inte ska betala stadsomvandlingarna, så hotar LKAB med varsel eller nedläggningar.

Förra gången i Kiruna var 2018 då LKAB gick ut och hotade med varsel om uppsägningar om inte detaljplanerna i Kiruna godkänndes snabbt.

Man kan även gå tillbaka till förhandlingarna 2016 mellan Gällivare kommun och LKAB.  Då löd en rubrik den 14 maj: EXTRA: LKAB hotar lägga ned gruvan.  Ingen gruva lades ned, och den 7 november fanns ett avtal på plats.

Mer felaktigheter från LKAB

[Facebookinlägg av Gunnar Selberg]

Enligt artikel i NSD säger Stefan Hämäläinen

– Förhandlingarna har skett för sex år sedan och nu har tiden runnit ut. Det finns civilrättsligt avtal i grund och botten som gjordes färdigt redan 2014, och genomförandeavtalen. Allt som finns för det här området är redan förhandlat och färdigt med kommunen. (slut citat)

Vi har om och om igen försökt förklara för LKAB att man kan inte avtala bort plan- och bygglagen som reglerar detta, tyvärr helt utan framgång. Dessutom står det inte så i avtalet, det enda som avtalet säger är att kommunen ska PÅBÖRJA planarbetet vilket vi också gjort. Sedan ska kommunen bedöma om förutsättningar för att anta planen är uppfyllda innan planen antas. Det är där vi är just nu.

Jonas Alexandersson kommenterar i gruppen ”Kiruna” (här nedan) denna process på ett föredömlig sätt. Det är så befriande med människor med kunskap.

———————————–
Så intressant.

LKAB förefaller att genom direktör Stefan Hämäläinen hävda att kommunen, genom det civilrättsliga avtal som 2014 undertecknades mellan Kiruna kommun och LKAB, förbundit sig att anta de detaljplaner som berörs av avtalet.

Ingenting kan vara mer felaktigt.

I själva verket gäller följande (citat ur granskningsrapport ”Juridisk analys av LKAB och samhällsomvandlingen” av Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt):

”Både beslut om detaljplan och rivningslov och bygglov är myndighetsutövning och därmed inte möjligt att reglera genom avtal. Avtal om framtida myndighetsutövning, utan uttryckligt lagstöd, är i princip alltid ogiltiga, både i civilrättslig och i offentligrättslig mening.

Det innebär att det inte hade varit möjligt att ingå avtal mellan LKAB och kommunerna med innebörden att kommunerna lovar att besluta om detaljplaner av visst innehåll för att flytten ska kunna genomföras på bästa och snabbaste vis.

Så risken att en av kommunerna inte beslutar om en detaljplan nödvändig för flytten kan aldrig elimineras genom civilrättsliga avtal såvida inte en lagändring genomförs”

Det går alltså inte att med hänvisning till ett (eller flera) civilrättsliga avtal KRÄVA att en detaljplan antas. Däremot blir avtalet giltigt EFTER att berörd detaljplan har antagits.

Det är alltså heller ingen slump att det i avtalet för Gruvstadspark 1 tydligt framgick att ett villkor för avtalets giltighet var att den detaljplan som avtalet gällde skulle ha antagits av kommunfullmäktige INNAN avtalet trädde i kraft.

Tyvärr gjordes misstaget vid behandlingen av avtalen för Gruvstadspark 2 och 3 att inte skriva in denna viktiga förutsättning i avtalstexten, vilket uppenbarligen nu ger upphov till missförstånd.

[https://nsd.se/…/gruvdirektoren-om-krisen-tiden-ha…/1l7z118j]